En rastlös kropp gör 30 armhävningar

Foto: Maj

Jag väntar på att min mens ska komma och innan det brukar hela mitt hormonsystem gå banans. Har PMS med andra ord och känner alla slags känslor dock på en rimlig nivå. När jag gick på hormonella preventivmedel så var denna tid mycket mörkt. Jag är glad över att inte behöva känna det längre. Det sägs att PDMS kan uppkomma efter en förlossning eftersom progesteronet slängs ner i botten och man hamnar i en östrogendominans. Det gör att man kan känna en otroligt ilska och frustration. 2017–2018 är hemska år för mig. Jag är fortfarande traumatiserad från det och kan inte titta på bilder på från den tiden. Är ledsen över att ingen såg detta. Det är nu fyra år senare med en djupare förståelse för könshormoner och dess betydelse för en bra hälsa som jag har förstått vad jag var utsatt för. En hormonell obalans som orsakade mycket lidande för mig och de runt omkring mig.

Jag var helt personlighetsförändrad en gång i månaden. Jag ska väl lägga till att jag drabbades av diskbråck direkt efter förlossningen och kunde knappt sova om nätterna på grund av smärtan. Tänk detta och med en nyfödd bebis som ammar 24/7 och renovering på det. Kroppen bearbetar detta fortfarande. Jag har säkert posttraumatisk stress från detta samt den traumatiska händelsen vid bortkommande från mina biologiska föräldrar för många år sedan. Jag bär på mycket sorg, stress och frustration. Precis innan mens kommer detta upp och allting blir ganska tungt att hantera. Vad tur att jag har denna blogg. Så att jag kan skriva av mig.

Just nu försöker jag jonglerar med fem arbeten som gör att det knappt går att planera en dag framåt. Jag är i stort behov av rutiner. Har ett superstort behov av rutiner. Jag fungerar inte utan rutiner. Jag blir passiv. Jag stänger av och kroppen gör vad den behöver för att orka med situationen. Kroppen har mycket energi som vill ut. Träningen går inte så bra just nu. Pandemin gör att det inte är lämpligt att vistas på gym (och jag behöver få komma hemifrån). Jag tränar inte. Min kropp är rastlös. För att hantera detta tänker jag ”så länge du belastar kroppen så kommer musklerna att vara kvar” och då känns det ok att bara nöja sig med att göra ett maxtest i armhävningar. Ok att nöja sig med att ha sitt barn som vikt och göra kroppsövningar som; knäböj, plankan, biceps curl, push press, ryggresningar och fällkniven. Det är ok att bara vara ute i dagsljuset 10minx2 om dagen. Ribban är fruktansvärt låg just nu. Men varenda hälsofrämjande aktivitet räknas oavsett hur liten den är. Kom ihåg det!

Min hjärna kan inte släppa min arbetssituation och den försöker hitta en lösning på problemet. När det fungerar kommer mycket annat att falla på plats. Jag kan bara fokusera på en sak i taget. Men nu känns allting bättre efter att få har skrivit detta. Hoppas att ni har en bra vecka och lägger ribban på den nivå som är lagom för dig just nu. 

Du får gärna gilla och kommentera mina inlägg och dela med dig av hur din vardagssituation ser ut. Du kan alltid kontakta mig via mitt "kontaktformulär" ifall du vill dela med dig mer privat.

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer