Anatomilektion: Skelettes uppbyggnad och funktion.

Foto: Maj

Jag tycker det är viktigt att vi förstår varför vi behöver göra saker på ett visst sätt. Det skapar en begriplighet som gör att vi får en ökad förståelse och inre motivation. Träning är inte alls svårt och rent krasst behöver du endast använda kroppen i din vardag för att vara godkänd som ”hälsosam” och därefter handlar det bara om nivåer av hur mycket hälsosam du är. Du kan gå in och läsa mitt inlägg om 22 hälsofrämjande aktiviteter för att veta vart grundnivån ligger. Från och med nu kommer det komma inlägg som kallas för anatomilektionen där jag kommer att skriva om kroppens delar och vad de har för funktioner

Kunskap om den egna kroppen skapar en känsla av självkontroll och tillit som gör att vi så småningom kommer göra bättre val för oss själva. När du är medveten om vad för positiva och negativa konsekvenser kroppen får av ett visst beteendemönster så kommer det vara lättare för dig att i given situation göra ett val som främjar ditt välmående. En faktor som skapar välmående är att kunna känna att vi kan styra vårt eget öde. Självbestämmande (hanterbarhet och begriplighet, KASAM). Det är det jag vill kunna ge dig. Att du kan ta ett välgrundat beslut om din egen hälsa. Det skapar i sin tur en trygghet i de känslor som uppstår när hälsan inte är på topp. Det är vad jag kallar att älska sig själv.

Skelettet

Skelettet har många uppgifter som ger stabilitet till våra inre organ samt bildar viktiga blodkroppar. Våra muskler fäster på skelettet och kan vara rörligt för att vi har olika leder. Vi har över 200 ben i kroppen som har olika funktioner. Vårt minsta ben är stigbygeln som sitter i vårt öra. Vi har rörben i armar och ben, små ben i händer och fötter. Platta ben i skallen, skulderbladen och i bäckenet. Vår ryggrad består av trettiotal ryggkotor som bär upp vårt huvud och överkropp.

Vad består benen av?
Den yttersta delen av vårt skelettben är hårt och starkt medan den inre delen är mjuk och porös. Det gör att vårt skelett är starkt men lätt på samma gång. I skelettet finns det röd och gulbenmärg. I den röda benmärgen bildas det röda och vita blodkroppar medan i den gula benmärgen består det mest av fett. Benets yttre del omges av en tunn benhinna med blodkärl som förser benet med näring. I benhinnan finns det många nerver och det är därför det gör ont när du slår dig på ett ben.  När benceller dör ersätts det av nya. Det finns benceller som bryter ner och celler som bygger upp ben. Skelettets byggs ständigt om och på bara några år har det förnyats helt.

Kalk
När du föds så är ditt skelett väldigt mjukt och består till stor del av brosk. Från födseln och upp till 20 års åldern bildas det alltmer ben ur brosket. Det beror på att det lagras in kalk i benet. Kalk bildas av kalcium som du får in via maten. De långa rörbenen (armar och ben) har vid sina ändar särskilda tillväxtområden. Benen kan både växa på längden och bredden. När du har växt färdigt försvinner dessa tillväxtområden.

Skelettets rörlighet
För att ditt skelett ska hållas ihop och för att du ska kunna röra dig så finns det leder som håller ihop benen. Det gör att benändarna kan röra sig mot varandra. Du har olika typer av leder i kroppen. Kulleder finns bland annat i höftleden och axelleden. Det är en komplicerad led som tillåter rörlighet åt flera olika håll. Gångjärnsled finns i armar, fingrar och tår. Då kan du endast böja dem fram och tillbaka. I armarna finns det två leder, både gångjärnsled och vridled som gör att du kan vrida din underarm. Benändarna som ingår i en led är täckt av en tunn hinna och ledbrosk. Leden omges av en ledkapsel som gör att ledytorna lätt kan glida mot varandra. Runt varenda led finns det ett starkt band som håller ihop benet. Det är det som kallas ledband eller ligament. När du har vrickat eller stukat foten så är det ledbandet som gått sönder så att det blöder under huden och leden blir svullen. Det är inte skelettet som gått sönder. Ibland kan ledbanden vara starkare än skelettet och då går benet av istället för ledbandet.

Ont i ryggen
Det finns många orsaker till att du kan få ont i ryggen. Mellan dina ryggkotor finns det små skivor, diskar som jämnar ut trycket och skapar plats för att du ska kunna vrida och böja på ryggen. Om du skulle lyfta tungt och samtidigt vrida på ryggen så kan delar av en disk tränga ut och trycka på en nerv. Det är det som kallas för diskbråck och det kan ge fruktansvärda ryggsmärtor. Det är därför du ska lyfta med benen och vrida med hela kroppen när du lyfter något. Att ha ont i ryggen beror sällan på diskbråck utav av andra orsaker som att exempel att du sitter i en fel ställning för länge. Motion och träning är bra för din rygg och stärker ryggmusklerna. Rökning ökar däremot risken för diskbråck. Det är för att rökningen skadar små blodkärl så att diskarna och musklerna får mindre näring.

Det kommer att komma upp ett quiz om detta på min instagram och då hoppar jag att du har lärt dig hur vårt skelett är uppbyggt och har för funktion i kroppen. 

Gilla, dela och kommentera mitt inlägg så att jag vet att du tycker! 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer